En morgon

Klockan är kvart över sex. Ett tunnelbanetåg dunkar någonstans under huset och mobiltelefonens inbyggda väckarklocka har just plågat mina sinnen till ett vaket men svidande och obehagligt tillstånd. Tittar i taket. Det är vitt, tomt, slätt och intetsägande. Suckar och häver mig ur sängen och tassar bort till toaletten. Jag är ensam i lägenheten, som består av tio ytterligt opersonligt inredda rum och ett kök. Betraktar mitt glåmiga ansikte i spegeln och konstaterar att jag borde raka mig. Tar på kläderna. Tar väskan och paraplyet, låser dörren och går ner för trapporna. Ute öser regnet. Krånglar en stund med paraplyet utanför dörren och känner hur regnet blöter igenom tröjan. Börjar gå. Möter andra människor som liksom jag får kämpa för att paraplyet inte med ett flappande ljud ska vända sig ut och in och bli obrukbart eller helt enkelt blåsa bort.

En taxi stänker upp vatten på trottoaren och blöter ner en mycket liten hund med en ung, ilsket svärjande matte. Går in under tak, skakar av paraplyet och fäller ihop det. Traskar hastigt vidare in, lägger ifrån mig paraplyet, kastar omrking mig några hastiga hälsningsfraser och tar en mugg het choklad ur kaffeautomaten. Frukost. Tåget går om fyra minuter. Går lugnt ned för trapporna men spiller ändå chokladen över händerna och får akta mig för att inte spilla ner byxorna. Vagn tre, plats tjugofyra. Där borta. Kliver in trettio sekunder innan avgångstid och hittar min plats svårt belamrad med attiraljer såsom mp3-spelare, filofax, penna, väska...

"Ursäkta, det där är min plats...". "Javisst, jag ska bara...". Rafsande med prylar. Tappande av prylar. Fumlande. Trängsel. Varför skulle jag insistera på att få min plats? Tåget är ju knappt halvfullt? Suck. Känner mig dum. Tränger mig på. Sätter mig. Visar biljetten för den som vill se den och somnar halvvägs till Södertälje. Vaknar i Norrköping av att tåget just ska stanna. Går sömndrucket av. Tio minuter till nästa tåg. Väntar tålmodigt i blåsten och under de hotande molnen. Äntrar tåget och åker hem.

Det var allt för idag.

Kommentarer
Postat av: Jannice

Aha! Trevligt inlägg, men ja, varför skulle du kräva din plats? Kanske kan invecklas filosofiskt men här var det nog tur iofs med tanke på sovandet. Det hade ju varit illa om du skulle blivit tvungen att flytta på dig när du ny hade en plats, haha.

För övrigt kräver jag att du lägger till mig på länk, ska iväg och göra detsamma med dig. Nu.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback