Persongalleri
Det finns gott om intressanta människor här i världen, intressanta av olika anledningar - man kan beundras, förundras, avsky och förakta människor och allt detta just för att man finner något av intresse hos personen eller personerna i fråga och alldeles oavsett om man påstår sig vara intresserad eller inte har man ju, då man tagit ställning, ändå faktiskt brytt sig såpass mycket att man orkat göra åtminstone det - ta ställning, alltså.
Man kan vara mycket djuplodande i sin analys av omvärlden och tänka på krig, svält och elände, eller så kan man vara glättig och fantisera fritt om människor som man tror att de är när man inte har dem i sitt blickfång. Ett gyllene tillfälle att vara något mindre allvarlig och liksom föreställa sig människan bakom fasaden är om man går till gymmet och mellan kraftansträngningarna ägnar sig åt att betrakta de andra sällsamma varelser, som väljer att plåga sig bland vikter och stänger.
Åtminstone på det gym jag besöker, finns det (passande nog) en hel uppsjö av människor som liksom är en smula eljest, som de säger i norr. De flesta är dock män, vilket beror på att det av någon anledning, förklara gärna varför, mest tycks vara män som befolkar maskinerna. Och av de kvinnor som besöker gymmet har jag ännu inte hittat några särarter. Kanske är jag bara blind. Teorier om dessa missförhållanden skickas med dubbelt svarsporto till jultomten.
Jag kom in i träningslokalen här i veckan och överblickade maskinernas ledighetsstatus och fann att det bara var två personer i hela lokalen förutom jag. Mycket väl så. Men jag lade snart märke till att en av de här personerna var... anmärkningsvärd. Han lyssnade på musik i hörlurar. Mumlade för sig själv. Sjöng mumlande med i musiken. Hade ljud för sig.
-Huff-huff-huff-huff... hmm nä för tungt, jag får minska vikten... å-huff-huff-huff-huff-huff-huff, gud vad trött jag blev nu! Hupp... hm hm, don't worry, be happy... hmm-hmmm-hmmm... om man skulle träna axlarna, hm hm... där ja, 45 kilo. Huff-huff, nää! Jag vill inte... hm hm hotta brudar frååån djurshooolm... hm hm...
Denne man tycktes ha ett intressant och välutvecklat själsliv. Jag pratar för mig själv ibland, men jag brukar noga se till att ingen hör mig. Nåja, det var ju rätt kul att lyssna på för all del. Mannen såg rätt välvårdad och -trimmad ut, omkring de femtio, reklam för en mekanisk verkstad. Föreställer mig att han bor ensam och resonerar med sin gamla malätna papegoja om livets väsentligheter över en starköl.
Det finns fler människor jag lagt märke till; en glosögd pojke i 20-årsåldern som inte säger flaska utan ägnar sin tid åt att gymma något lite och i övrigt stirra med sina glosögon omkring sig för att sedan cykla hem utan att byta om. Nyligen släpade han med sig vad jag misstänker är flickvännen och hon har på sig något obeskrivligt plagg som med sin konstruktion torde vara det minst lämpade i klädesväg man kan tänka sig på ett gym, och mycket riktigt fastnar hon i allt möjligt med sina kläder och hindras i sina rörelser av stramande tyg. De blir troligen ett par för livet. Ständigt stirrande på omvärlden med skeptisk blick.
Där finns också en man i sina bästa år som tystlåtet, sakta och ljudlöst bara gymmar. Tunga vikter. Långsamma rörelser. Hälsar kanske på någon han känner igen. Men i övrigt inget. Han har vidare egenskapen att alltid vara på gymmet och uppenbarligen alltför sällan hemma i tvättstugan med sina gymkläder. En klar ensamvarg. Om inte annat för att ingen vill träna i hans närhet de dagar hans gymkläder är alldeles särskilt otvättade.
En ung man med slaviskt utseende har tränat bort en del fläsk på sista tiden. Detta fläsk tycks ha hämmat hans nu uppväckta förmåga att betrakta sig själv i spegeln och påstå att han, som han inför andra påstått ett antal gånger och med kanske lite extra klarhet i rösten, "har knullat hela helgen så kuken är värsta trasan". Han cyklar också alltid hem utan att byta om. Kanske för att trasan inte är så stor - eller så vill trasan umgås med banarne, och det skulle ju definitivt förstöra imagen i de lite mer maskulina gymmarkretsarna om trasan ofrivilligt visade sin åtrå till banarne i duschen.
Banarne skulle då kanske kunna vara den undersätsige typ som springer omkring med en mopp och nödtorftigt städar. En sann kuf som antingen står på löparbandet i djup koncentration och svettas ymnigt, pratar med någon som inte alls är intresserad eller så städar han som sagt - på alla upptänkliga tider och i alla munderingar. Naken i duschen med mopp, skrapa och vattenslang, till exempel. Har sett honom utanför gymmet en gång och han såg ut precis som jag föreställde mig att han skulle göra. Cyklandes i adidasbyxor, dunjacka och med en bandana på huvudet. Har han en flickvän heter jag Bertil. Och hon heter antagligen Barbro och letar efter lammkött. Banarne är väl ungefär 30 jordsnurr.
Jag ska inte utveckla persongalleriet mer nu, men det kan komma fler delar. Kanske någon stjäl det till en ny såpa? Korpen. Del 18 av 280. Banarne råkar vattenskada hela spinninglokalen när han krockar sin städvagn med en skivstång som någon strategiskt placerat vid ventilationsschaktet. Papegojmannen får ett hemskt besked av sin läkare. I rollerna: Bertram Heribertsson, Loa Falkman, Peter Harrysson och Bert-Åke Varg. Visas även i SVT 2 28/11 klockan 14:30.
Man kan vara mycket djuplodande i sin analys av omvärlden och tänka på krig, svält och elände, eller så kan man vara glättig och fantisera fritt om människor som man tror att de är när man inte har dem i sitt blickfång. Ett gyllene tillfälle att vara något mindre allvarlig och liksom föreställa sig människan bakom fasaden är om man går till gymmet och mellan kraftansträngningarna ägnar sig åt att betrakta de andra sällsamma varelser, som väljer att plåga sig bland vikter och stänger.
Åtminstone på det gym jag besöker, finns det (passande nog) en hel uppsjö av människor som liksom är en smula eljest, som de säger i norr. De flesta är dock män, vilket beror på att det av någon anledning, förklara gärna varför, mest tycks vara män som befolkar maskinerna. Och av de kvinnor som besöker gymmet har jag ännu inte hittat några särarter. Kanske är jag bara blind. Teorier om dessa missförhållanden skickas med dubbelt svarsporto till jultomten.
Jag kom in i träningslokalen här i veckan och överblickade maskinernas ledighetsstatus och fann att det bara var två personer i hela lokalen förutom jag. Mycket väl så. Men jag lade snart märke till att en av de här personerna var... anmärkningsvärd. Han lyssnade på musik i hörlurar. Mumlade för sig själv. Sjöng mumlande med i musiken. Hade ljud för sig.
-Huff-huff-huff-huff... hmm nä för tungt, jag får minska vikten... å-huff-huff-huff-huff-huff-huff, gud vad trött jag blev nu! Hupp... hm hm, don't worry, be happy... hmm-hmmm-hmmm... om man skulle träna axlarna, hm hm... där ja, 45 kilo. Huff-huff, nää! Jag vill inte... hm hm hotta brudar frååån djurshooolm... hm hm...
Denne man tycktes ha ett intressant och välutvecklat själsliv. Jag pratar för mig själv ibland, men jag brukar noga se till att ingen hör mig. Nåja, det var ju rätt kul att lyssna på för all del. Mannen såg rätt välvårdad och -trimmad ut, omkring de femtio, reklam för en mekanisk verkstad. Föreställer mig att han bor ensam och resonerar med sin gamla malätna papegoja om livets väsentligheter över en starköl.
Det finns fler människor jag lagt märke till; en glosögd pojke i 20-årsåldern som inte säger flaska utan ägnar sin tid åt att gymma något lite och i övrigt stirra med sina glosögon omkring sig för att sedan cykla hem utan att byta om. Nyligen släpade han med sig vad jag misstänker är flickvännen och hon har på sig något obeskrivligt plagg som med sin konstruktion torde vara det minst lämpade i klädesväg man kan tänka sig på ett gym, och mycket riktigt fastnar hon i allt möjligt med sina kläder och hindras i sina rörelser av stramande tyg. De blir troligen ett par för livet. Ständigt stirrande på omvärlden med skeptisk blick.
Där finns också en man i sina bästa år som tystlåtet, sakta och ljudlöst bara gymmar. Tunga vikter. Långsamma rörelser. Hälsar kanske på någon han känner igen. Men i övrigt inget. Han har vidare egenskapen att alltid vara på gymmet och uppenbarligen alltför sällan hemma i tvättstugan med sina gymkläder. En klar ensamvarg. Om inte annat för att ingen vill träna i hans närhet de dagar hans gymkläder är alldeles särskilt otvättade.
En ung man med slaviskt utseende har tränat bort en del fläsk på sista tiden. Detta fläsk tycks ha hämmat hans nu uppväckta förmåga att betrakta sig själv i spegeln och påstå att han, som han inför andra påstått ett antal gånger och med kanske lite extra klarhet i rösten, "har knullat hela helgen så kuken är värsta trasan". Han cyklar också alltid hem utan att byta om. Kanske för att trasan inte är så stor - eller så vill trasan umgås med banarne, och det skulle ju definitivt förstöra imagen i de lite mer maskulina gymmarkretsarna om trasan ofrivilligt visade sin åtrå till banarne i duschen.
Banarne skulle då kanske kunna vara den undersätsige typ som springer omkring med en mopp och nödtorftigt städar. En sann kuf som antingen står på löparbandet i djup koncentration och svettas ymnigt, pratar med någon som inte alls är intresserad eller så städar han som sagt - på alla upptänkliga tider och i alla munderingar. Naken i duschen med mopp, skrapa och vattenslang, till exempel. Har sett honom utanför gymmet en gång och han såg ut precis som jag föreställde mig att han skulle göra. Cyklandes i adidasbyxor, dunjacka och med en bandana på huvudet. Har han en flickvän heter jag Bertil. Och hon heter antagligen Barbro och letar efter lammkött. Banarne är väl ungefär 30 jordsnurr.
Jag ska inte utveckla persongalleriet mer nu, men det kan komma fler delar. Kanske någon stjäl det till en ny såpa? Korpen. Del 18 av 280. Banarne råkar vattenskada hela spinninglokalen när han krockar sin städvagn med en skivstång som någon strategiskt placerat vid ventilationsschaktet. Papegojmannen får ett hemskt besked av sin läkare. I rollerna: Bertram Heribertsson, Loa Falkman, Peter Harrysson och Bert-Åke Varg. Visas även i SVT 2 28/11 klockan 14:30.
Kommentarer
Postat av: Peter Sandström
Hehehe det var intressant läsning, ser fram emot mer ;-)
Postat av: Belle
Den TV-serien vill jag se... tomten kan ju vara med i chatt efter programmet och svara på frågor (åtminstonde om det är tv4)
Trackback