Just nu
Drätselkammarfejare Dietmar Pettersson trädde ut ur det ärevördiga gamla huset och såg själv gammal men föga ärevördig ut då han satte nyckeln i låset till sin gamla moped. Han tänkte att han skulle köpa kakor och mjölk och ett gratulationskort till sin mor som i dagarna skulle bli nittio år gammal. Att Dietmar Pettersson själv skulle uppnå denna ålder verkade troligt, han hade sin mor att brås på och hade för övrigt levt livet så sakta att han borde kunna utdraga sitt lidande åtminstone intill sin nittiofemte födelsedag om man förutsatte att han skulle företa sig lika mycket som en normal man i hans ställning skulle hinna under en normal livstid.
Dammråttorna i drätselkammaren frodades.
Så gjorde emellertid även kriminaliteten i denna del av landet och innan Dietmar Pettersson kommit hem från arbetet och konsumaffären hann han bli skjuten i skallen med en avsågad hagelbössa och dumpad i ett buskage i en frisk och vacker skog som någon kvarlämnat i den falska förhoppningen att människor skulle ströva där i trygghet och harmoni.
Alltmedan Dietmar Pettersson låste upp sin moped, handlade mjölk, kakor och gratulationskort, knattrade hemåt, blev skjuten i skogen och rånad på tvåhundranittioåtta och femtio och en gammal Puch, kokade hemmafru Dagny Johansson makaroner ty i villan på Genomfartsgatan 18 i Bonnarp skulle det serveras stuvade makaroner och stekt falukorv då den äkta maken kom hem från arbetet. Barnen väntade redan troget vid köksbordet, läsande serietidningar av amerikanskt och lätt indoktrinerande ursprung. Kvack.
Kvacksalvare Harald Forsström påstod sig inte själv vara en dylik utan snarare en frälsare, därom var han åtminstone övertygad själv. Han satt just denna stund på jorden och läste en artikel i landets största kvällstidning. Artikeln behandlade moralens förfall och journalisten tycktes förfasas över människors syndiga leverne. Han instämde rysande och tänkte att han skulle gå och klä sig prydligt inför ett förestående möte, där han skulle försöka övertyga en stor skara åhörare om att hans irrlära och ingen annans var den rätta för dem.
Irrlärare Margareta Schönstedt arbetade på en högstadieskola och hade just lagt ifrån sig några papper som hon klottrat på i syfte att förbereda en kommande lektion. Hennes tankar gick nu istället till de ord någon av eleverna yttrat tidigare under dagen då hon förvirrade en hel skolklass som skulle instrueras i ett schema för en friluftsdag påföljande vecka. "Maggan! Vi fattar inte ett dugg när du ska förklara. Bara dela ut schemat!". Vad Margareta Schönstedt inte insåg var att hon just i detta ögonblick kom på en metod som skulle komma att ge hennes elever en sportslig chans att åtminstone klara ett godkönt betyg. Hon gick med raska steg mot kopieringsapparaten för att kopiera upp färdiggjort studiematerial istället för att utveckla en metod för att bena ut ämnet på tavlan inför klassen.
Vad sker på vitt skilda håll i vårt lilla inskränkta samhälle just då du läser detta? Hur många människor far illa av andra människors gärningar? Hur många människor tänker tankar som i handling skulle få fatala konsekvenser för andra människor? Hur många skrattar? Älskar? Blir våldtagna? Äter? Köper en ny bil?
Höj blicken.
Dammråttorna i drätselkammaren frodades.
Så gjorde emellertid även kriminaliteten i denna del av landet och innan Dietmar Pettersson kommit hem från arbetet och konsumaffären hann han bli skjuten i skallen med en avsågad hagelbössa och dumpad i ett buskage i en frisk och vacker skog som någon kvarlämnat i den falska förhoppningen att människor skulle ströva där i trygghet och harmoni.
Alltmedan Dietmar Pettersson låste upp sin moped, handlade mjölk, kakor och gratulationskort, knattrade hemåt, blev skjuten i skogen och rånad på tvåhundranittioåtta och femtio och en gammal Puch, kokade hemmafru Dagny Johansson makaroner ty i villan på Genomfartsgatan 18 i Bonnarp skulle det serveras stuvade makaroner och stekt falukorv då den äkta maken kom hem från arbetet. Barnen väntade redan troget vid köksbordet, läsande serietidningar av amerikanskt och lätt indoktrinerande ursprung. Kvack.
Kvacksalvare Harald Forsström påstod sig inte själv vara en dylik utan snarare en frälsare, därom var han åtminstone övertygad själv. Han satt just denna stund på jorden och läste en artikel i landets största kvällstidning. Artikeln behandlade moralens förfall och journalisten tycktes förfasas över människors syndiga leverne. Han instämde rysande och tänkte att han skulle gå och klä sig prydligt inför ett förestående möte, där han skulle försöka övertyga en stor skara åhörare om att hans irrlära och ingen annans var den rätta för dem.
Irrlärare Margareta Schönstedt arbetade på en högstadieskola och hade just lagt ifrån sig några papper som hon klottrat på i syfte att förbereda en kommande lektion. Hennes tankar gick nu istället till de ord någon av eleverna yttrat tidigare under dagen då hon förvirrade en hel skolklass som skulle instrueras i ett schema för en friluftsdag påföljande vecka. "Maggan! Vi fattar inte ett dugg när du ska förklara. Bara dela ut schemat!". Vad Margareta Schönstedt inte insåg var att hon just i detta ögonblick kom på en metod som skulle komma att ge hennes elever en sportslig chans att åtminstone klara ett godkönt betyg. Hon gick med raska steg mot kopieringsapparaten för att kopiera upp färdiggjort studiematerial istället för att utveckla en metod för att bena ut ämnet på tavlan inför klassen.
Vad sker på vitt skilda håll i vårt lilla inskränkta samhälle just då du läser detta? Hur många människor far illa av andra människors gärningar? Hur många människor tänker tankar som i handling skulle få fatala konsekvenser för andra människor? Hur många skrattar? Älskar? Blir våldtagna? Äter? Köper en ny bil?
Höj blicken.
Kommentarer
Trackback