wicke

Två dagar i rad och jag får stora skälvan redan efter några minuter. Ni kanske känner igen det? Tristess är en sak, tråkiga saker att syssla med är en annan. Men att sitta passiv medan kroppen kokar och säger "gör något", medan hjärnan är osorterad, ostrukturerad och slö, är ett helvete. Jag har inte gjort särskilt mycket vettigt idag och på det stora hela taget har jag haft det ganska behagligt - läst en bok, varit på gymmet, tagit en promenad. Sånt där man kan göra ostressat när man är ledig.

Det är skönt.

Men att ha energi att göra av med, som man ändå inte kan få utlopp för, det är inte skönt. Jag blev sugen på att blogga, det var längesen nu, och jag tänkte att det kunde vara bra nu när jag hade en massa energi över. Men så fort jag började skriva tappade jag sugen.

Stön.