wicke

Jag har fem rum och två kök. Två parkeringsplatser. Två toaletter, en möglig dusch och ett bubbelbad. Två källarförråd och två hyror att betala. Månaden ut. Jag har också banankartonger. Papper, böcker, kläder, prylar och ett och annat som jag faktiskt behöver. Möbler. Vinterdäck och bristande motivation. Det sista vore en perfekt boktitel.

I den bok om mitt liv som nån annan jag länge lovat skriva tror jag dock att jag ska förbigå det här kapitlet och förresten de minst fyra andra kapitlen också, som skulle handlat om flyttar. Flytt är nämligen ett motbjudande ord och jag förknippar det enbart med motbjudande sysslor. Packa, bära, packa upp. Kanske allra värst slänga saker. Eller förresten, värst av allt är nog att få tummen ur och börja. Jag vill helt enkelt inte. Jag ångrar alltihop och föredrar egentligen att gå ner mig fullständigt i nuvarande råttbo. Det kan bero på att klockan är halv två på natten och att jag är trött, men samtidigt tror jag att de emotionella utbrott som kan utlösas av till exempel sena timmar eller alkohol ofta har sin grund i något som i övrigt och till leda mal i ens huvud och trakasserar ens medvetande utan att man visar det eller har tid att tänka på det.

Missförstå mig dock rätt. Jag vill bo i den nya lägenheten. Jag vill inte bo i den gamla. Den nya lägenheten är perfekt. Den gamla är inget vidare. Det är flytten jag vill slippa. Jag har försökt att knäppa med fingrarna och blunda men när jag tittar upp igen ser jag samma tomma banankartonger stå dammiga i hallen och allt som borde fylla dem bara existera i sin vanliga oordning intill.

Dessutom flyttar jag bara sisådär tre hundra meter.

Men jag har faktiskt flyttat lite saker. Nämligen en banankartong full med skäggiga tallrikar och flottiga glas, som jag inte orkat diska på alldels för länge. Jag stoppade hela alltet i en kartong och bar iväg den. Sen körde jag in skägget och flottet i den nya lägenhetens diskmaskin, i hopp om att istället få ut tallrikar, glas och bestick där när jag öppnar luckan nästa gång.

På käpprätt fem söker vi alltså OFÖRMÖGEN.

Men nu är jag ledig nästan hela den kommande veckan. Jag ska flytta. Men snälla ni, tjata inte. Det går inte fortare för det, men det känns mycket tyngre.

Jag ska.